Svenskt bistånd har drabbats av ”total sammanklappning”. Men genom ett privat initiativ finansierar försäljning av indiska möbler i en lada på Österlen en skola för flickor i indiska Jodhpur.
I den indiska staden Jodhpur i delstaten Rajasthan finns ett barnhem och en skola för flickor som hänger samman med en lada i Hagestad utanför Löderup på Österlen. I ladan säljer Alma och Artur, så heter butiken, indiska möbler, textilier och prylar, det mesta tillverkat av lokala hantverkare i samma område som skolan. Förtjänsten finansierar barnhemmet och flickskolan. Skolflickorna är mellan sex och sexton år och kunde inte läsa när de började skolan.
Alma och Artur drivs av Tomas och Peg Lindstrand, som på plats i Indien väljer ut vad som i containrar sänds till Hagestad. Allt är tillverkat av återvunnet material. Projektet drivs helt ideellt utan Sida-stöd. Läs mer om A&A på Facebook här.
Svenskt bistånd kritiseras fränt i en rapport som beställts av Svenska kyrkan och Diakonia och presenterades häromdagen. Sju procent av biståndet (2 miljarder) satsas på svenska företag utan möjlighet till insyn i strid mot internationella överenskommelser i OECD. Detta bistånd utgår inte från det mottagande landets behov, utan från exporterande företags verksamhet i exempelvis Sverige. Enligt granskningsrapporten finns inte någon konkurrens om uppdragen och det sker inte heller någon upphandling på den internationella marknaden.
Ett exempel är Swedpartnership, som ger etableringsstöd för svenska företag i utvecklingsländer och fick 70 miljoner sammanlagt för 2012 och 2013. DemoMiljö ger stöd åt svenska företag som arbetar med miljöteknik i utvecklingsländer.
Rapporten ”Näringslivet och biståndet 2014″ kan laddas hem här.
Svenskt bistånd hade länge anseende om att vara fokuserat och effektivt, inte minst då det gäller fattigdomsbeskämpning och stöd till de fattigaste av de fattiga. I dag kan man tala om ”en total sammanklappning”, menar Kenneth G Forslund, socialdemokraternas biståndspolitiske talesperson.
